Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Har vi råd med lyxtjänster?

Lyxtjänster i en kommun som måste spara?

Annons

Kunskapsförvaltningen i Sandviken lägger varsel om 100 personer. Det är 100 personer som varje dag träffar våra barn och ungdomar. 100 personer som säger ”God morgon, vad kul att se dig Karin!”, som torkar Fridas snoriga näsa, som sätter plåster på Anders sönderskrubbade knä, som hänger upp Jonnas våta byxor på tork, som går emellan och sätter stopp för ett begynnande bråk mellan Jakob och Ylva, som lär Isak alfabetet, som tröstar en ledsen Malin, som hjälper Ali att slå en kullerbytta, som ringer hem till Alva när hon inte kommer till skolan på morgonen, som gör ugnspannkaka med Gabriel, som lär Isabelle om hur jorden är uppbyggd, som diskuterar med Olle om vad konsekvensen blir av vårt levnadssätt, som berömmer och uppmuntrar Johan som nyss har börjat gå till skolan igen, som etcetera, etcetera…

Att räkna upp vad dessa 100 personer gör tar lång tid, men det som de alla har gemensamt är att de finns där och möter våra barn och ungdomar varje dag.

Att kommunen behöver spara pengar är sorgligt och säkert ofrånkomligt.

Men att då välja att spara pengar på våra barn och ungdomar är ingen besparing! Kortsiktigt ja, men långsiktigt?

Det man kan förundras över ännu mera är hur kunskapsförvaltningen väljer att göra sina besparingar. På kunskapskontoret finns drygt 30 personer.

Finns det någon som kan försvara en sådan stor administration i sådana här besparingstider? Att ha två kvalitetsutvecklare, två skolutvecklare, fyra it-pedagoger, fem assistenter, en kultur- och miljösekreterare, en it-strateg, två systemansvariga, en systemförvaltare och en genuspedagog.

Är inte det som att ge svältande barn leksaker i stället för mat?

Ni som arbetar på kunskapskontoret gör säkerligen utomordentligt ifrån er, men är det inte dags att någon börjar tänka och prioritera i dessa besparingstider? Och då menar jag att prioritera sådant som våra barn och ungdomar har mest nytta av.

Kvalitetsutvecklaren eller den som sätter plåster på Anders sönderskrubbade knä? För mig är svaret givet.

Jag läste också någonstans någon som föreslog att de som arbetar på kunskapskontoret kunde placeras ut på våra skolor och därmed slippa lokalkostnaden för kontoret. Se där, en besparing till!

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Mer läsning

Annons