Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Döende? Ingen ursäkt.

Annons

Ett besked om cancer är ett av de svåraste beskeden vi kan få. Den som fått ett sådant besked vet. Den som sett det hända en älskad vet. Det handlar inte bara om en sjukdom och behandling. Det handlar om trötthet, illamående och smärta, det handlar om känslor, om rädsla, ilska och sorg, om att tvingas tänka på döden, om att försöka överleva och fortsätta leva. Enligt den politik som är Sverige 2009 och Försäkringskassans riktlinjer handlar det dock också om att arbeta.

I går gick representanter från onkologkliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset ut på DN-debatt i protest mot Försäkringskassans tillämpning av riktlinjer och lagstiftning som bland annat resulterat i att svårt cancersjuka människor tvingas söka heltidsarbete.

Inget nytt egentligen. Kritiken har funnits från start mot en förändring av sjukförsäkringen som forcerades fram. Att detta skulle kunna bli en av konsekvenserna har flaggats för. Utan att regeringen lyssnat.

Förändringarna av sjukförsäkring och Försäkringskassans riktlinjer är en naturlig konsekvens av ett regeringsskifte. De partier som besitter regeringsmakten är också de som styr utformningen av våra trygghetssystem. Ett ansvar som måste förvaltas med stor respekt och eftertanke oavsett regering.

Att genomföra en förändring av ett system som sjukförsäkringen utan att i förväg ha förutsett samtliga konsekvenser av förändringarna är därför oförlåtligt.

Sjukförsäkringen, riktlinjerna och tillämpningen av dessa måste vara utformade på ett sätt som sätter människan i centrum. Men så är det inte i dag. I dag drabbas människor inte bara av svår sjukdom, de drabbas även av ett dysfunktionellt system.

Eller som det uttrycks på DN-debatt:

Våra exempel och vår erfarenhet av det senaste årets tolkning av gällande lagar visar dock att resultatet ofta inte gagnar patienten och får absurda konsekvenser.

Den borgerliga regeringen och riksdagsmajoriteten har knappast stiftat lagar och förändrat sjukförsäkringen för att tvinga döende att söka arbeta. Men resultatet är just detta. Sverige har i dag ett system där det här med att vara döende uppenbarligen inte är en godtagbar ursäkt för att inte arbeta. Vilket är både vidrigt och inhumant. Hur många som drabbats är ointressant. En enda människa är en människa för mycket. Att man inte lyckats förutse detta är absurt.

Till regeringen och Försäkringskassan finns bara en sak att säga; kasta bort och gör om. Nu.

Mer läsning

Annons