Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vårdproblemen förenar Sverige

Annons

Vård i korridorer, så har det tidigare sett ut på Gävle sjukhus när inspektioner genomförts. Så har det också sett ut på Stockholmssjukhus i perioder. Danderyds sjukhus har bland annat fått anmärkningar för att ha vårdat patienter i kulvertar i väntan på vårdplatser. Och det är det här de svenska vårdproblemen handlar om, om utarbetad personal som saknar tillräckligt många kollegor, arbetsvillkor som gör det omöjligt att upprätthålla patientsäkerhet, hyrläkare som över huvud taget inte borde släppas i närheten av patienter, köer som riskerar förvärra tillstånd och i värsta fall leder till att patienten aldrig ens får den vår hon behöver, utan dör där i kön istället.

Vården i Sverige har problem som inte 400 miljoner löser, men som regeringen däremot med summan visar att den ser. Foto: Isabell Höjman / TT

Svensk vård är inte dålig, vilket givet hur svensk vårddebatt ser ut är lätt att förledas att tro. Vården i Sverige är bra, på vissa områden till och med topprankad i världen, men tillgången till vård skiljer sig över landet, patientunderlaget är utspritt i ett glesbefolkat och till ytan stort Sverige, vilket innebär utmaningar. I delar kan också prestigekamp inom vården skönjas, vilka ingrepp som utförs var, till vilka enheter vård skall koncentreras och är något som i sin tur leder till att exempelvis den som drabbas av prostatacancer i värsta fall kan opereras av en kirurg som utför för få operationer per år för att kunna upprätthålla sin kompetens på området.

Det betyder också att stora delar av problemen inom svensk vård handlar om vårdens strukturering, och en politisk oförmåga att föra det svåra men viktiga samtalet med väljarna om att all vård varken kan eller ska finnas över allt. Av det enkla skälet att det inte ger patienten den bästa och säkraste vården.

Men tyvärr förfaller politiker ofta i att prata om vikten av nära vården. Och det är klart att basvård, som är vår ingång i vårdapparaten skall vara nära patienten. Men om chansen att överleva sin äggstockscancer exempelvis ökar när operationen utförs av en erfaren kirurg vid en högspecialiserad enhet, är det då rimligt att operationen i stället ska utföras på patientens hemmasjukhus?

De allra flesta av oss skulle nog svara nej på den frågan.

Idag presenterar regeringen sin vårdbudget. Det betyder 400 miljoner extra till vården som ska gå till bland annat så kallade mobila sjukvårdsteam som gör hembesök hos äldre, för att lätta bördan på akutmottagningarna. 400 miljoner är inte på något sätt ett substantiellt tillskott, men det är ändå en viktig symbolsumma, eftersom den visar att regeringen och Vänsterpartiet ser problemen personal och patienter möter i vården.

För det största vårdproblemet i Sverige är inte Nya Karolinska, även om det i sjukvårdsdebatten just nu framställs så. Det handlar om helt andra saker, som allmänläkarbrist, köer, korridorvård, hyrvård och andra strukturella problem. Problem som kommer ta tid att lösa, och även till viss del, modiga politiker som vågar fatta även impopulära beslut rörande hur vår vård ska se ut i framtiden, och var den ska ges.

Mer läsning

Annons