Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ove simmade sig ur sorgen efter Maj-Lis

/
  • STARK GENOM SIMNING. Ove Engberg tackar sitt starka psyke och Gävle simsällskap för att han kunnat hitta en väg ur sorgen efter hustru Maj-Lis, som avled efter en tids sjukdom 20 november 2007. Foto: Jenny Lundberg

På fredag är det ett år och fyra månader sedan Maj-Lis dog.

Annons

Ove Engberg och jag har träffats för att prata om livet efter hustru Maj-Lis död
20 november 2007.
Ove ser harmonisk och välmående ut, och jag frågar när sorgen började lämna plats för Oves fortsatta liv.
– Det var 13 mars förra året. Då jag valdes till ordförande i Gävle simsällskap.

Med sig har han barnbarnet Anton – som han hjälper dottern Annika med ibland – och som är väldigt lik mormor Maj-Lis.
Sorgen har Ove alltid med sig, som en naturlig del av livet. Maj-Lis väcker honom om natten, och bestämmer fortfarande ordningen i hemmet, ty Maj-Lis var lokalvårdare – på Arbetarbladet, där Ove var teknisk chef fram till sin pension 2003.
– Jag vaknar på nätterna av att jag tycker hon rör sig i sängen, och kan höra henne flera gånger om dagen, säger Ove.

Ove berättar att känslan av Maj-Lis närvaro och omsorger underlättar dagen och är läkande.
– I början var det jobbigt, men inte nu. Nu inger det hopp. Nu tror jag till och med att hon en dag kommer tillbaka, fast jag egentligen vet att det inte är så.
Ove har kvar huset de levde i tillsammans och tänder ett ljus på Maj-Lis grav varje fredag. Därtill tillbringar han mycket tid på simsällskapets kansli på Fjärran Höjder, där vi nu sitter och fikar.
– Jag är här varje dag. Tre gånger i veckan för min egen simträning; övriga dagar för kansliarbete och vuxen- och nybörjargrupper i simning.

I år kommer simsällskapet, på initiativ av Ove, att inleda ett samarbete med Engelska skolan i Gävle om simträning för skolans elever. En annan idé är att genom ett samarbete med landstinget, Diabetesföreningen och PRO få igång simträning för diabetiker.
– Idén är kopplad till hälso-och sjukvårdens förskrivning av motion och träning på recept, och jag hoppas vi kommer i gång i vår.
Något annat Ove ska göra bara det blir vår är att plantera växter på Maj-Lis grav.

Ove var hos Maj-Lis när hon avled.
– Jag hade en egen säng i hennes rum på sjukhuset och vaknade av att hon fick en mer långsam andning.
Ove klev upp, satte sig på en stol vid Maj-Lis säng och tog hennes hand. En liten stund senare tog hon sitt sista andetag.
– Ensamheten var svår i början, så jag såg till att vara aktiv med städning, matlagning, simningen och att gå ner på stan och träffa folk.

Oves råd till den som sörjer, och till närstående, är att våga prata. Inte bara säga ”hur-har-du-det”, utan att också prata naturligt om den som gått bort.

Mer läsning

Annons