Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Räkningar, försäkringar och matlagning

/

Annons

Det märks verkligen att man börjar bli vuxen på riktigt nu. Studenten väntar om två veckor och man är då äntligen fri efter tretton år av slit. Men det är en till stor grej som väntar för mig, något som gör att man kommer känna sig ännu mer vuxen och något som kräver betydligt mer ansvar – att flytta hemifrån. I juli lämnar jag tryggheten i morsans matlagning, tvättning och diskning och beger mig ut i den stora värld av ansvar som väntar. Man måste betala egen hyra, fixa fast anställning under dessa kristider och göra de där småsakerna som att diska, laga mat och tvätta som man nu tar för givet. Nu ställer man ju den stora frågan till sig själv: Hur kommer jag klara av det?

När man blir ”vuxen” måste man direkt ta tag i konstiga och komplicerade saker som att deklarera och pensionsspara. Jag vet inte ens vad det är, hur och varför man gör det. Men jag antar att det är saker som man lär sig så småningom. Att börja betala räkningar och hålla en budget för käk och allt det där nödvändiga varje månad kommer också bli en ny erfarenhet. Fram tills nu har man bara hållit reda på sitt studiebidrag och försökt räkna ut hur länge det kommer räcka. Sen ska man så småningom börja fixa massvis med försäkringar med. På bilen, lägenheten och sig själv. Sen ska man väl anmäla sig till facket (vad det nu är för något?) och a-kassan. Men det kommer väl sluta med att man hänger på socialen när det snart inte ens finns några jobb kvar.

En sak som jag verkligen bekymrar mig över är hur i helvete jag ska ha råd med att gå till tandläkaren. Jag har genom hela livet haft grymma problem med tänderna som är så känsliga så det nästan är skrattretande. Just nu är det gratis, men när jag fyller 20 kommer väl halva min lön gå åt till tandläkarräkningar. Men jag antar att jag efterhand kommer strunta i att ens gå dit eftersom det är så sjukt dyrt och att man inte längre känner att man måste. Nu får man ju rösta också. Det väntar val nästa år och för första gången har man chans att påverka. Men politik är inget som känns speciellt lockande och intressant utan ganska meningslöst. Men man får försöka engagera sig lite och se någon partidebatt där Fredrik Reinfeldt och Mona Sahlin står och smutskastar varann på bästa sändningstid i direktsänd tv. Visst låter det lockande?

Det allra flesta skulle väl vilja vara ungdom livet ut, och jag håller nästan med. Att slippa bry sig om räkningar, försäkringar och matlagning. Men å andra sidan känns det också ganska nödvändigt att börja ta eget ansvar och inte bara glida på en räkmacka livet ut. Nu har man gjort det i 19 år, räkorna börjar ta slut och verkligheten väntar. Det är spännande och samtidigt lite läskigt att slänga sig ut i friheten. Vissa kommer säkert sakna tryggheten i skolan och att bo hemma i början, men efter ett tag inser nog de flesta att det är ganska härligt att bara ha sig själv att ta hand om. Sen finns de ju också de som väljer att bo hemma livet ut, men det är ju deras val. Om två veckor är jag fri. Om en månad bor jag själv och är vuxen på riktigt. Det känns lite nervöst men samtidigt skönt och spännande. Om tio år kanske jag läser den här gamla krönikan, skrattar lite för mig själv och tänker att det inte alls är så krångligt att deklarera, pensionspara och betala räkningarna.

Mer läsning

Annons