Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

”Jag älskar att fylla år!”

/

På Joanna Grubbströms födelsedag ska det vara bakverk och bubbel hela dan, gärna redan till frukost.
– Jag ÄLSKAR att fylla år, säger hon och slår ut med båda armarna.

Annons

I torsdags reste Joanna och hennes pojkvän till Paris för att fira hennes 30-årsdag. I bagaget fanns den lila spetsklänningen och skorna med kilklack som matchar favoritkuvertväskan, allt noga utvalt att bäras på högtidsdagen. Men, födelsedag eller inte, Joanna sprider ständigt feststämning omkring sig, också till vardags, när hon närmar sig i någon av sina klänningar och med håret uppsatt i den stilfulla valken som för tankarna till 40-talet.

– Jag tänker aldrig att jag klär upp mig, inte ens om jag går i klänning i skogen. Att klä mig är som att måla eller virka; en hobby, förklarar Joanna.

Mode är glädje

 

Genom sin modeblogg och reportagen i Arbetarbladet vill hon komma bort från modejournalistikens klichéer; ”i höst gäller...”, ”hetast just nu är...” och annat förpliktande. Modet är glädje och alls ingen lag att följa slaviskt.

– Jag vill inspirera och visa klädernas möjligheter, säger Joanna.

Och det är långt ifrån endast dyra märken som ger Joanna gåshud vid hennes täta loppisbesök.

– Adrenalinet pumpar när jag hittar något som är vackert, välgjort och fint, oavsett märke. Men det är klart, om jag dök på en Marc Jacobs-väska för en struntsumma, visst skulle det kännas ”wow”. Däremot är det inte säkert att den skulle bli min favorit.

Väskor förresten; Joanna har ungefär 50 stycken hemma och går aldrig någonstans utan. Rätt många skor har det blivit också.

– Jag slutade räkna vid 60 par...

Men livet är långt ifrån bara mode för Joanna, även om det också var de magnifika kostymerna som lockade när hon som barn gick på opera med mamma. Under skoltiden var Joanna helt inställd på att bli musiker. Hon spelade tvärflöjt och flyttade som 15-åring från födelseorten Arvidsjaur till Skellefteå, där hon gick musiklinjen på gymnasiet. För att söka vidare till högre studier behövdes ett kompletterande instrument och när Joanna valde sången insåg hon att det egentligen var sjunga hon ville.

Barndomsdrömmen uppfylldes då hon fick plats i Norrlandsoperans kör, men hoppet om att få klä sig i siden, sammet och paljetter kom på skam. I uppsättningen av Tosca tvingades Joanna bära en vit linnekostym av underligt snitt.

– Det var något slags MC Hammer-kostym som gjorde mig jättebred, samtidigt som benen såg ut att vara ungefär en halvmeter långa, skrattar Joanna, som trots den erfarenheten länge hyste allvarliga planer på att söka Operahögskolan.

Men för Joanna var en plats ensam i rampljuset ingen riktigt tilltalande tanke, så hon övergav operaplanerna och läste i stället konstvetenskap i Umeå.

Vill lära sig franska

 

Joanna hade jobbat som nattportier i Göteborg under några år efter konststudierna när en kursare övertalade henne att flytta till Gävle. Samma kompis introducerade henne för Jon. I morgon kväll när paret firar Joannas 30-årsdag på restaurang i modets och romatikens huvudstad finns egentligen bara ett moln på himlen:

– Ända sedan jag var liten har jag drömt om att lära mig franska, men på skolan i Arvidsjaur tyckte de att det var för få som hade sökt. Jag kan inte ett ord franska, trots att jag känner att jag är som gjord för språket, och det är faktiskt en stor sorg.

Mer läsning

Annons